Mögel och hälsa: risker för barn och vuxna

Vad vet vi om hälsoriskerna?

WHO:s kunskapssammanställning beskriver samband mellan fuktiga, mögelskadade miljöer och bland annat luftvägsbesvär, allergiska besvär och astma. Att förebygga långvarig fukt och mikrobiell tillväxt är centralt för att minska riskerna.

Ett samband på gruppnivå är inte en diagnos för en enskild familj. Vi kan undersöka huset och föreslå åtgärder för byggnaden. Vården bedömer symtom och behandling hos den som mår dåligt.

Källa: WHO: Guidelines for indoor air quality – dampness and mould

Vad gäller för barn och vuxna med astma?

Folkhälsomyndigheten beskriver ökad risk för astmautveckling, framför allt hos barn, samt förvärrade besvär vid befintlig astma. Även personer utan allergi kan påverkas av fuktskadade miljöer.

Region Stockholms Centrum för arbets- och miljömedicin tar också upp fukt och mögel i bostaden bland miljöfaktorer kopplade till barns luftvägsbesvär. Uppgifterna visar varför problemen behöver tas på allvar, men inte att varje exponerat barn blir sjukt.

Källa: Folkhälsomyndigheten: Fukt och mikroorganismer · Region Stockholm, CAMM: Hur barn påverkas i inomhusmiljö

Kan en skada på vinden eller i grunden påverka bostaden?

Ja, det kan den. Föroreningar från fuktskadat material kan nå inomhusmiljön via luftrörelser. Var skadan sitter, vilka otätheter som finns och hur luften rör sig har betydelse.

Mögel på vinden betyder därför inte automatiskt att bostaden är påverkad, men det är inte heller något att avfärda bara för att vinden är obebodd. Be om en bedömning av möjliga spridningsvägar. Mögelsporer finns naturligt; nytillväxt på en annan yta förutsätter också lämpliga fuktförhållanden.

Källa: Boverket: Kalla vindar och hur konstruktionen har förändrats · WHO: Guidelines for indoor air quality – dampness and mould

Varför räcker det inte att bara få bort fläckarna?

Fuktorsaken och skadade material behöver hanteras. Folkhälsomyndigheten varnar för att enbart uttorkning kan lämna kvar problem och att antimögelmedel har begränsad effekt. Under sanering behöver spridning av partiklar förhindras.

Be därför att åtgärdsförslaget besvarar tre frågor: vad har orsakat skadan, hur hanteras berörda material och hur skyddas resten av huset under arbetet? En renare träyta eller en lukt som försvinner är inte i sig ett bevis på en säker inomhusmiljö.

Källa: Folkhälsomyndigheten: Fukt och mikroorganismer

När bör du kontakta vården?

1177 skiljer på obehag av mögellukt och mögelallergi, som är ovanligt. Kontakta vårdcentral vid kvarstående besvär eller om ett barn upp till sex år har misstänkta allergiska besvär. Ring 1177 om du är osäker på hur symtom ska bedömas. Vid svåra andningsbesvär: ring 112.

Låt utredningen av huset pågå parallellt när det behövs. Vänta inte på en saneringsfirma för att få medicinsk hjälp. Undvik också att lämna känsliga hälsouppgifter i bokningsformuläret; där räcker det att beskriva byggnaden och problemet.

Källa: 1177: Mögelallergi och när du bör söka vård

Ta ett steg som minskar osäkerheten

Du behöver inte veta vilken sorts mögel det är innan du kontaktar oss. Avfuktarnas inspektion ger dig en genomgång av vad vi hittar och vilka nästa steg vi föreslår. Du väljer sedan om du vill beställa arbete.

• Dokumentera lukt, fläckar och var i huset de märks.
• Ordna undersökning av skadans omfattning och möjliga fuktkällor.
• Fråga hur bostaden ska skyddas vid eventuellt arbete.
• Be om en plan för kontroll efter åtgärden.
• Sök vård för besvär, även om orsaken ännu är oklar.

Vanliga frågor